Min fortsatta sportkarriär

Någon kanske minns min påbörjade karriär som innebandystjärna i höstas? Fösta gången vi spelade upptäckte jag att jag var en lirare, andra gången vi spelade sträckte jag låret och sen blev det inte mycket mer på grund av diverse hälsoproblem. Nu har svenskarna på Ericssoncampen flyttat därifrån och vi har inte längre tillgång till idrottshallen.

Nu efter julhelgerna var vi ändå sugna på någon slags motion. Vi har därför köpt gymkort. Det finns (vad vi vet) bara två gym i Tripoli dit kvinnor är välkomna. Ett tjusigt gym för ca 1500 kr i månaden och ett otjusigt för ca 170 kr i månaden. Vi har köpt kort på det billiga gymmet som påminner mycket om hur gym ser ut i amerikanska 80-talsfilmer. Kvinnor är välkomna tre dagar i veckan. De har en liten aerobicshall och ikväll var vi för första gången med på ett pass. Vår instruktör som är en extremt vältränad afrikan går numera under namnet "duracellkaninen". Om karriären i aerobicshallen blir längre än på innebandyplanen så har jag goda chanser att få upp en hyfsad kondition.