Bröllop nr 1

Igår var jag på första bröllopet. En mycket speciell tillställning enligt mitt tycke. Först en rättelse: Jag hade missförstått det där med ceremonin i moskén. Det är bara den nyblivne maken och brudens pappa som går till moskén för att få äktenskapet signerat. Bruden har inget med själva ceremonin att göra (såklart).

Vi anlände kl 21.30 till festlokalen. Vi var kanske sammanlagt 60 kvinnor på festen. Dukningen var överdådig med tyg, rosetter och plastblommor. Som pricken över i så är det genomskinlig plast över dukar och stolar. Arabisk diskomusik dunkar i högtalarna hela tiden så man knappt hör vad man tänker. Klädstilarna varierade kraftigt - allt från cerisa paljettklänningar till långbyxor.

Maten kommer i omvänd ordning jämfört med vad vi är vana vid. Först mandeldryck och kaka. Sedan te och tårta. Sist kommer varmrätten. Mellan rätterna går kvinnorna upp på ett dansgolv och skakar på sina höfter och rumpor till musiken. Dansen går ut på att de ogifta kvinnorna i lokalen ska visa de äldre att de har bra höfter för att föda barn. Då äktenskap ofta sker mellan familjer som känner varandra så är chansen stor att kvinnornas blivande svärmödrar är på festen.

Ungefär samtidigt som tårtbitarna delades ut började det jollras i lokalen. Musiken ändrade karaktär och blev mer dramatisk samtidigt som bruden skred in i lokalen omsvärmad av kvinnliga släktingar. Bruden var sminkad i lila och rosa färger och iklädd en vit bröllopstårteklänning med spetsar och rosetter. Jag som bara har sett denna kvinna i slöja och svart kåpa innan hade svårt att hitta något som helst igenkänningstecken på att det var hon.

Det var ungefär här jag började må dåligt. Jag har aldrig sett en så olycklig brud i hela mitt liv. Hon såg ut som om hon var på väg till sin egen begravning. Troligtvis var hon livrädd helt enkelt. Bruden satt sedan i en soffa uppe på ett podium hela kvällen, med korta pauser för lite mat och lite dans. Efter varmrätten var alla i lokalen ganska snabba på att resa sig och gå hem. Vi gick fram och lyckönskade bruden innan vi gick hem. Hennes syster som stod bredvid skickade med en önskan "pray for her tonight”. Bröllopsnatten är tydligen inte alltid ett glädjeämne för kvinnor här.

Tyvärr fick vi inte fotografera på bröllopet men vi tog en bild på oss själva innan vi gick dit. Jag har inte frågat om lov att lägga ut bilden så jag har beskurit den lite.